Lyckan kommer, lyckan går, och det är långt till nästa vår.

Är det inte hemskt när man märker hur livet sakta stagnerar?
Allt som man skulle göra, som aldrig blev gjort. När ska man göra det?
Jag hade ju precis fått ordning på allt.

  • Regelbunden träning
  • Upp till skolan tidigt så man hann käka gröt innan
  • Noll frånvaro
  • Tvättade frivilligt
  • Höll något sånär koll på disken.

Nu känns det som jag kommer drunkna i tvätt&disk och eftersom träningen minskat,
så är det jobbigare att ta sig upp från ångesthavet och därför lättare att ligga kvar i sängen utan gröt och skola.
Gillar inte!

Därför så sitter ett lov ganska perfekt nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

ANTICATANKAR