Brinn hjärtat, brinn .



Förlåt, jag är inte kär.
Jag har väl aldrig riktigt varit där.
Där, nära, som man måste vara för att förstå hur det känns.
Men tänd elden och knuffa mig dit, så jag vet hur det bränns.
Så larvigt, så dumt, så nördigt.
Så inåthelvete onödigt.
Säg sen hur det isar när man fryser ihjäl,
Så förklarar jag för dig för dig hur långsamt man smälter





// veronica


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

ANTICATANKAR