5 Feb, 2011
För att ta död på ledan så ska ja nu börja följa 365 saker.
Vi får väl se hur det går.
Idag skulle man iallafall klippa av ett skott och på så sätt få en ny liten blomma.
I.

II.

III.

1 Feb, 2011
Vissa nätter vill jag bara krypa ihop till en liten boll och gråta.
Men det kommer inte ut någonting. Allt byggs upp till någonting hemskt och fult inuti.
Jag hade nog förväntat mig att livet skulle vara perfekt och helt ofelbart lätt.
Det är aldrig lätt. För man möts av hårda ord och spott vart man än vänder sig.
Och någonting som skulle vara så underbart blir skört och ohållbart.
Jag sitter 15 trappor upp och ser ut över världen som skulle vara min,
samtidigt som jag hör en röst inne i bröstet som frågar mig när jag ska resa hem.
Vart nu hem är.
En liten röst som inte kan ta in att den lilla vita är min.
Jag ser människor som kommer och går medan jag står kvar och trampar på 18 kvadrat
och känner mig som en fånge i min egna kropp
27 Jan, 2011
Idag när jag gick hem, längst med Götgatan, så tänkte jag att mitt liv var hemskt.
Hur lite jag förstår, hur stor den här staden är, hur lite ork jag har.
Jag tänkte att jag bara ville komma hem till min varma säng så att jag kunde lägga mig i den och gråta.
Det var ju så jävla kallt där ute.
Just då tittar jag upp för första gången under hemvägen och ser in mot ett gatuhörn.
Där sitter en liten gubbe på tidningspapper och skakar.
Jag tror inte att han hade någon mössa.
Sen vill jag kräkas för att jag mår så illa över min tillvaro.
Jag har mat i kylen, jag har filtar i garderoben och pengar på banken.
En familj som saknar mig och vänner som bryr sig om mig.
Han sitter nog kvar där ute än.
Vad har han gjort som är så hemsk att han förtjänar att sitta där?
Världen är så jävla elak.

24 Jan, 2010



SÅLÄNGE HJÄRTAT MITT SLÅR.



Början av Januari #2
Den 11 Januari gjorde jag mig fin för att möta upp den engelska delen av mitt lilla hjärta.
Hon och jag har blivit storstadsflickor nu och vi kände knappt ens igen varandra på perrongen.
Vi har ju växt upp så fort.
Innan jag vet ordet av så har jag halva Motala i min lägenhet och jag tror att jag sakta börjar se en kontur,
av det fina livet.



II. DU ÄR MIN BÄSTE VÄN. DÄRFÖR GER JAG DIG EN VACKER RING SOM JAG HAR GJORT.
12 dagen flyttar Lovisa in i min Lilla vita. Det känns som om hon aldrig ska lämna mig.
Vi går och handlar på Coop och kommer på varandra med att fråga:
"vad vi behöver" och "vad har vi hemma"
Jag hämtar och lämnar folk i trapphuset medan hon börjar med maten och diskar.
På onsdagkvällen gör jag två äckliga drinkar och sen möter vi upp Lisa och Linnea för sushi.
När natten börjar falla sitter 7 små själar runt min säng och dricker fötterna rundare,
sen går vi ut och dansar tills vi inte har några fötter kvar.
Ler till Håkan, Familjen, Florens. Jag skulle kunnat stanna hela livet på Baba.
2 sängar, 4 tjejer. Himlen.
Morgonen efter mår jag och Lovisa illa och lägenheten är inte lika vacker längre.
Det ekar så tomt mellan väggarna hela söndagen när hon har åkt.










Början av Januari #1
De sista tappra dagarna av året 2010 flyttade jag till Stora Staden. Min stad.
Jag sitter vid fönstret och ser bortåt Liljeholmen, vidare mot Stadshuset på Kungsholmen
och undrar över vart allt vattnet har tagit vägen.
Det är så många liter mellan husen där vi bor, de är gömda bakom höga hustak och avgasluft.
Jag andas bättre här bland gifterna.
Två små utomjordingar kommer hem till min lilla vita och vi ligger på sängarna, dricker kaffe.
Jag kan inte förstå att vi är så långt ifrån varandra, jag kan inte förstå att hela livet går så fort.





II. JAG SKA ALDRIG NÅNSIN GLÖMMA HUR DET KÄNNS. JAG SKA ALDRIG IGNORERA KÄRLEKEN. MINA NYÅRSLÖFTEN.
På nyår dricker jag och utomjordingarna vin i min lägenhet. Mest jag.
Vi handlar mat och åker till vår fjärde farna kamrat.
På tunnelbannan skiljs vi åt och jag väntar jag in lilla åsöfamiljen medans de reser vidare ut mot Hägersten.
Min fina trummis kommer ner på perrongen och vi sitter helt tysta med bara ett par meter luft emellan oss.
Han har rutiga byxor och jag har bara ben.
Jag vågar inte ens se honom i ögonen, fast jag ser att han tittar.
Åsöfamiljen kommer till mig, just när de rutiga byxorna har åkt.
Vi tar oss ut till Nyårsvägen och dricker och äter hela natten.
Vid tolv tumlar vi runt i snön för att se fyrverkerier.
Wilmer har bestämt ett berg, men det är bara en liten kulle och molnen täcker nästan alla fyrverkerier.
Jag ramlar ner bland det pulvervita på marken och korkar upp champagnen.
"Jag föddes i en snöstorm, jag antar att det var kallt" ekar ut över Hägerstensåsen.
Jag kramar mina vänner och vi går hem igen.








III. JAG HAR LÄRT MIG ATT SAKNADEN ÄR VÄRST NÄR MAN HAR SOVIT SOM ETT BARN GENOM EN ISKALL VINTER.
En kall kväll i Januaris början kommer Martin hem till mig och jag tycker att han borde stanna här.
Han har köpt ljus och vi dricker vin och spelar spel.
Längre in på kvällen kommer Anton och vi ligger i en slarvig hög på min säng och pratar om tiden tillsammans.
Vi pratar tills vi inte orkar prata med och Anton åker hem, sen pratar vi lite till.
Dagen efter åker jag och Martin till Gamla Stan och äter pasta på Vapiano.
Vi dör lite för att det är så underbart,
sen tar vi de överlevande resterna och släpar dem genom Gamla stans slaskiga smågator för att landa på Centralen.
Martin åker hem och jag söker bot för min leda hos Wilmer.
Senare i veckan kommer fina Martin tillbaka och vi tar med oss våra gamla eldar och dricker kaffe.
Livet är fint, men alltid så komplicerat.



IV. WE LOOK SO GOOD TOGETHER AND WE ARE UNDERGROUND.
Anton bor här mest hela tiden och jag känner mig lite helare med honom vid min sida.
Vi går på promenader genom kungsholmen, över västerbron och alla andra platser som musiken talar om.
En natt går vi igenom Humlegården. Jag har aldrig varit där förut och jag tänker att det låter finare i sången.
Kanske räcker det med att det blir sommar. Kanske blir det då sådär fint mellan blad och gräs.
När vi kommer hem bygger vi små djur av mjölk kartonger och jag ställer dem i mitt fönster.
Då kan jag se på dem när jag äter frukost och tänkta på min fina vän.









V. GE DOM ETT FINGER OCH VÄRM MIN HAND I ETT ISKALLT IKEALAND.
Jag har en extra bror som heter Wilmer. När man är med honom vet man aldrig vart man hamnar.
Det var precis så det var den 3e Januari när vi kom bort oss mellan Kista och Barkaby.
Efter 7-8 olika bussbyten kom vi äntligen fram till ett IKEA, vilket var ett halvmål med resan.
Wilmer handlade sötsaker och jag köpte ljus till min Lilla vita.
Wilmer är bra på att rulla hem till mig under alkoholens inflytande och jag är bra på att ta emot.
Vi har legat på golvet i nästan en timme och skrattat fast att det inte finns mycket här att skratta åt.






VI. LILLA EGO FY SKÄMS.
Jag blir svartare och rakare i Januari.
Jag trivs med att vara sån.
Och även om jag inte känner igen mig själv bakom den där luggen,
så vet jag att jag kommer finna mig snart.




// Veronica
11 Jan, 2011 #2
IT'S NOT SOMEBODY WHO'VE SEEN THE LIGHT.
IT'S A COLD AND IT'S A BROKEN HALLELUJAH
"Jag har mardrömmar hela tiden. Jag hatar att sova"
"Kan du inte försöka drömma om mig inatt. Jag dödar vilket monster du vill."
"Det känns som om jag har ett litet monster i magen som äter på allt."
År 2010 blir någonting nytt.
Januari går i kärlekens tecken. Jag stänger in känslorna i mig själv och drar mig tillbaka.Förnekar att jag vill ha bara honom. Jag åker till Gävle och tappar bort mig för en natt och kommer tillbaka till snön med samma känslor i bröstet. Festerna går på löpande band i Staden i Norr, jag börjar umgås med en Martin för första gångerna och han glädjer mig. I slutet av månaden far jag till Stockholm på artistgala, där jag ser på The ark och dricker Sveriges godaste drinkar. Åker till mitt hotell och diskuterar med pensionärer hela natten. Dagen efter har Viktoria födelsedagsfest och jag går därifrån när kärleken kommer in.
Februari sitter jag i en liten etta hos min gamla livskamrat, Iza, flera kvällar.
Det är skönt att komma bort från alla andra. Då tror jag att hon är den enda som förstår vem mitt hjärta vill ha. Snart kommer mamma upp och hälsar på. Vi tar en lång busstur till Jookmokk och går på marknad.
Jag köper en tröja till min bror och längtar efter fest och kyssar.
Första kvällen efter att hon åker hem får jag min längtan rakt i famnen och kärleken lämnar sin flicka för bara mig. Jag är lycklig och nervös och på alla hjärtans dag är han min.
Det är månaden då vi i klassen börjar förstå att det snart är slut på våran tid tillsamman.
Vi åker bil och lagar mat tillsammans mest hela tiden, mest allihopa, tillsammans.
Jag och Erik förlovar oss när han upplåter mig sina skor mitt i natten, då mina är för trånga.
Jag äter upp hans mat trots att han är hungrigare än mig.
Sista dagarna innan februari blir mars åker jag till Stockholm, till kent och till det finaste av liv.
Jag ser hur jockes blick och mun rör sig och tiden står nästan stilla.
Mitt hjärta börjar förfalla och jag är inte längre kär.
Mars inleds med en konsert i Gävle. Kent är bandet på scenen, krogen och hotellet den kvällen.
Jag och mina vänner får dricka gratischampagne hela kvällen.
Minnet sviktar och jag borde vara glad, men kvällen speglar mest ångest.
Jag har fortfarande en vinfläck kvar från mitt linne från den natten på världens vackraste hotellrum,
jag minns fortfarande lukten av läppsylet som passades runt hela laget.
Jag ser kent 9 gånger, håller mig undan från Kiruna och allt som är så komplicerat där uppe.
Jag tar mig in i min livs mest komplicerade vänskap och jag ringer honom nästan varje dag.
Mars avslutas med konstert i Göteborg och jag gråter i 48 timmar. Livet känns så trasigt och jag önskar inget mer än att få låsa in mig i mitt rum och vara ifred. Jag vill inte vara någons längre så jag gör allt i min makt för att min pojkvän ska lämna mig, för att jag inte törs.
I April får jag honom ifrån mig efter en månad av svek. Jag ringer inte och jag skriver inte.
Jag stöter bort honom och först då ser jag att jag vill ha honom tillbaka.
Jag undrar varför man tänker klarare först här.
Jag umgås med mina närmaste vänner och vi pimplar, grillar i snön och hittar på bus.
Jag behöver släppa honom, men hjärtat vill inte.
Tillslut kommer han tillbaka och jag har aldrig någonsin varit så kär förut.
Maj är månad Röd. Röd som hjärtat och bränd hud. Solen kommer till stan och vi är ute mest hela tiden. Brännboll, kubb och bilåkning om vartannat.
Jag kryper på knä för kärlekens skull och jag spenderar nästan all min tid med Lukas.
Känner saknad när han sitter i rummet bredvid och förhållandet som redan var dödsdömt blir för allvarligt.
Efter en kärlekslåt på hans spelning så vill han inte ha mig mer och vi ligger och gråter i flera timmar i min säng, sen kommer Anton och kramar mig så jag inte kan andas. Jag får inte tillbaka luften igen under hela månaden. Jag ligger hemma i min säng och går till skolan 4 gånger till. De 4 dagarna innan studenten i juni.
Min komplicerade vän än den enda som riktigt kan trösta och jag förstår ändå inte varför.
I Juni ligger jag vaken om nätterna och dricker mer än vanligt, bara för att få sova.
Jag äter värktabletter för att hjärtat skriker ett jordskälv genom kroppen.
Vi börjar trappa upp för studenten och mitt liv känns kaotiskt. Jag somnar på morgonen och vaknar vid lunch. Mittemellan allt det så ska jag styra upp hela klassens kommande studentdag.
Ibland känns det som att tiden inte räcker till och ibland så går minuterna som timmar.
Tillslut kommer studentdagen och jag lämnar Norrland bakom mig tillsammans med mamma.
En vecka senare kommer mina kamrater och firar att vi har slutat skolan och vi äter smörgåstårta i solskenet på min bakgård.
I Juli börjar kent igen och hjärtat öppnar upp sig för allt.
Det är först då jag inser att min komplicerade vän är mer än vän, trots att alla andra tydligen redan visste det, för längesen. Jag far tillbaka till Kiruna, staden som jag aldrig skulle återvända till.
Jag känner mig ensammast i världen när jag går på de tomma gatorna i spöregn och sitter och vänder röda papperssvalor med fötterna på torget.
Månaden passerar med osäkra tankar och jag tyngs mer och mer av att min vän börjar gå till någon annan,
trots att vi skulle ha ett litet hus i skogen när vi växt upp.
11 konserter senare kommer Augusti.
Augusti avslutar Kentasagan med 3 konserter och avslutar även vänskapssagan mellan mig och han i andra änden av telefonen. Jag lägger på luren och lämnar landet. Säger att jag aldrig vill höra hans röst igen, men när jag kommer hem från Turkiet har jag den dyraste telefonräkningen jag någonsin haft.
3000 kronor för honom och då ger jag upp och går vidare.
I September färgar jag håret rött och skriver texter. Hjärtat tömmer ut allt gammalt och ett nytt jag letar sig sakta in. Jag for till Skövde för att fira Magnus inflyttning tillsammans med andra fina vänner.
Några dagar senare dör min hundvalp och jag sitter hos mormor och gråter.
Jag var med och hjälpte till när hon föddes, såg henne växa upp och efter 5 år vid min sida så var hon borta.
Det gjorde så ont. Min vackra Saga.
Oktober kommer och eftersom mitt liv passerar i slow motion som arbetslös i utkanten av Motala så börjar jag leta serier på internet. Faller handlöst för Lie to me och ligger timmar och dagar i sträck och tittar på datorskärmen. Sen flyttar jag till Kanada, sitter i polisförhör och blir hemskickad igen. En lång flytt som blir otroligt kort. När jag kommer hem åker jag till Hultsfred och ser på Familjen och till Stockholm på klassträff. Jag försöker vara borta så mycket som möjligt för att jag inte står ut i vilan.
Jag och Lovisa går på picknick på en förfrusen åker, fryser om fingrarna, spelar tråkiga spel och skrattar.
I November åker jag hemifrån för att tålamodet brister. Jag bor hos min bror och kommer honom närmare, sen åker jag till Skövde igen för att livet är så värdelöst.
Resten av månaden går jag mest hemma och fotar, läster och skriver.
Börjar på AF och ber Anton att komma för att jag inte vet vad jag ska göra.
December månad är räddningen på höstens leda. Jag kommer in på en skola, bor hos mormor i veckorna, klipper lugg och äter julbord och julfika hela tiden. Månaden går fortare än de andra och tillslut blir det julhelg. Jag sitter med min bror och pratar i flera dagar.
27e åker vi till mormor och firar jul och det är stillsammare än vanligt.
Sen är det äntligen dags för livet och jag flyttar till Stockholm.
Året:
kentkonserter - 27
Träffat mina hjältar.
Träffat min man
Flytta till Stockholm
Lära mig om kärlek & sorg.
.
1 Jan, 2011
Men tills dess får ni hålla er.
26 Dec, 2010
Du får inte.
Du får bara inte lämna mig såhär.
25 Dec, 2010
Firade en stillsam jul med bara mamma och storebror i år.
Med mycket mat och ännu mera tv.
Tillslut förflöt dagen med fingrarna fastklistrade vid telefonen.



II. DET ÄR INTE SNÖN SOM FALLER, DET ÄR NÅN ANNANS TRÖST.
25e november är en enda nedräkning mot hjärtstilleståndet imorgon och flykten här ifrån den 29e.
Jag spenderar hela dagen med att sitta i sängen med min bror,
där vi äter surt godis och klappar på hunden medan jag ser på när han spelar tvspel.
Vi diskuterar det mesta och jag svär över människor på internet.
Han nickar.




- min skatt
24 Dec, 2010
jag satt med den vackrastes namn på telefondisplayen och planerade tågresor till Gävle.
Idag var han där igen.
Varför låter jag alltid ett år passera innan jag letar mig tillbaka in i din famn?
Och varför känns det då som att jag bänder upp den?
Jag skulle inte höra av mig igen, det var sagt så. Bestämt.
Du hör nog varje gång att det är sista skriket, för det är alltid då du kommer tillbaka till mig.
Jag drömmer om levande ljus och pianomusik vid mitt köksbord och din stora trygga hand omkring min.
Dina drömmar är större än så, och i dem är jag bara ett svettigt tidsfördriv.
Så lätt det är att vänja och nöja sig vid dina drömmar.
Så vandrar blicken rastlöst mot telefonen flera gånger per minut igen.
Det är så fridfullt med jul.


23 Dec, 2010 #1
En eftermiddag kom det finaste leendet i min väg och jag kunde inte hålla inne känslorna av saknad.
Känslorna av längtan och glädje. De landade som tårar på mitt täcke.






II. FÖR JAG HAR ALLTID VETAT ATT DU INTE SKULLE STANNA.
Julklappsfika hos Lovisa.
En långlivad tradition, nu i mindre format.
Vi 4 har lämnats kvar som 2.
Jag fick fina öronhängen i guld, jag älskar öronhängen.
Lovisa fick en tröja som tyder på status. En VIP-tröja.
I den kan hon komma hur långt som helst.


III. DÄR KAN TANKARNA FÅ TÄNKA SOM DE VILL.
Affärskvinnan ger sig in i HTML-kodernas värld igen och försökerförtvivlat lära sig att förstå.
Det går bättre nu än förut.
Jag behöver knappt lexikon längre för att utföra enkla uppgifter.
Dagens arbete var att korrigera www.gabriellasofia.blogg.se s header.
Headern blev enkelt fin och passar därför utmärkt till texten strax under.



IV. DU SKA ALLTID FINNAS KVAR. SÅLÄNGE JAG FÅR VARA MED, SKA DU OCKSÅ VARA DET.
Tisdagan den 21 December var det julbak hos mormor, efter 3 timmars sömn.
Storasyster tog emot i hallen i nyfärgat hår.
Storasyster är fin.
Hon var väl den som var till störst nytta i köket, trots att hon var febervarm.
Jag gick och vilade på sängen och förbannade min sömnlöshet.
När inte heller det hjälpte så gick jag tillbaka till köket och gjorde vita tryfflar med ingefära, efter minnet.
Receptet ligger längst ner i någon flyttkartong. Jag har inte orkat leta.



V. VAD VET DU OM GRYNINGEN FÖRÄN DU MÖTT VARJE MORGON MED SÖMNLÖSA ÖGON.
Går hemma och känner mig som den osmarta flickan i Big Bang Theory.
Inte direkt för att hjärnan har slutat arbeta,
utan snarare för high school-dressen som har kommit på posten.
Små korta shorts i plysch och tillhörande luvtröja.
På fritiden försöker jag lära mig hur man sätter upp håret så att det ser fint ut.
Jag kan ingenting.




22 Dec, 2010
vi vill inte stå kvar.
Min hjärna går på tomgång just nu.
Försöker lyssna på julmusik och hitta den där julstämmningen.
Vi får väl se hur det blir.
19 Dec, 2010 #4
Känslorna tar stundvis för mycket plats i mig och jag vet inte alls hur jag ska känna.
Jag får lätt till tårar för att allt är så fint, och samtidigt så svårt.
Nu har jag suttit och gråtit ut lyckan några minuter, så att jag kan sova lugn.
4 vänner, samma bakrund, 4 olika länder.
Vi kommer väl äta parmiddag när vi fyller 30?
Lova mig det.





19 Dec, 2010 #3
I. FÖR JAG HAR GRÅTIT OCH DU RINGDE ALDRIG.
Jag gav hjärtat rakt ut, så många gånger.
Nu får det vara slut.
För det kommer aldrig bli sådär rent och fint som i filmerna.
När hjärtat läcker, så är det lika bra att låta det rinna ut och vänta på imorgon.
II. DET FINNS INTE MYCKET MER ATT SÄGA NU.
Jag kommer inte höra av mig igen
Och jag kommer inte ta skuld
Så säg det och få det gjort
Det finns bara ett enda sätt att brinna upp
Någon dag är jag din jakttrofé som du övergav

19 Dec, 2010 #1
I. NÅN SOM HELLRE VILL FÖRLÅTA ÄN FÖRDÖMMA OSS.
FÖR NÅTT VI INTE VISSTE ATT VI GJORT.
Om ungefär en timme ska jag åka in på julklappsbytesfika hos Lovisa.
Så jag packar karameller och paket.
Min present har världens finaste omslag.
II. DEN HAR LAGT SIG SOM EN ISBJÖRN ÖVER TAKEN?
Jag målar mina naglar i rött, för att följa jultemat, har inte haft rött på en evighet, men det blir fint.
Funderar på om jag ska göra vita ränder. Trots att jag inte kan såntdär.
III. STOCKHOLM VAKNAR LÅNGSAMT PÅ DROGOR OCH PÅ SORG
Jag är en sån person som gör listor om nätterna, när jag inte kan, men borde sova.
Rearrangerar och tänker på hur lätt det är att börja om från början och ta tag i saker.
Men när jag står där på morgonen så tänker jag alltid att "det kan vänta till sen",
och sen blir det natt igen, utan att man har gjort en så simpel sak som att smörja in ansiktet.
Jag som gjort så fint i badrummet med krämerna och allt. Som blir ingenting.





Fina L300 serien <3
18 Dec, 2010
och saker som jag inte orkar göra:
I. Slå in julklappar. Har absolut ingen julstämning eller lust i kroppen.
II. Gå ner i lillhuset och packa om mina kartonger.
III. Läsa ut Aniara och Sagan om ringen som snart ska tillbaka till biblioteket.
IV. Lägga ut mina kläder som jag inte använder på Tradera. För de tar bara onödig plats här.
V. Bli pigg
VI. Ringa till Stockholms universitetet och fråga när jag börjar.
VII. Smörja in mig med min ansiktskräm.
15 Dec, 2010 #2


12 Dec, 2010
Somnat innan 00.00 varje kväll och vaknat innan 10.00.
Hoppas det fortsätter så.
I. FYLL MIG MED VATTEN MIN VÄN, HÅLL MIG FLYTANDE
Fredag med fotbad och krämer


II. JAG KLIPPTE MIG IGÅR OCH KÄNDE MIG OVANLIGT SÖT,
MEN INGEN MÄRKTE NÅTT OCH NU KÄNNS ALLT BARA SÅ MENINGSLÖST
Lördag med smyckestillverkning och klippt lugg.


III. SOM FLUGORNA PÅ SOCKER, DET BETYDER INGENTING.
Söndag med karamellkok och julpynt


