fest i valen


imorgon bär det av till Peace and Love och jag borde sova,
men det går inte.
jag tror inte att jag ens kommer få träffa dig,
och det gör lite ont.
men det är kanske lika bra.



//veronica

För de band som band som band mig här har jag långsamt löst upp

Det är bäst att rensa spotifylistor ibland, för man hittar massa musik som man glömt

"
Dom band som binder mig här
Ska jag långsamt lösa upp
Då jag vet att jag gjorde allt jag kan
Ger jag mig rätten att ge upp

Det blir aldrig bättre
Vi kommer aldrig närmre
Vi är aldrig starkare
Än vår svagaste punkt
Kedjan är svag
Då länkarna felar
Och bojan runt foten väger tungt
Jag vill aldrig va något tungt för dig
Som hindrar dig från att resa dig upp
Dom band som binder mig här
Ska jag långsamt lösa upp
"

Dom band som binder mig - Lisa Ekdahl

Upplåsningskod till Nellys största rea evver


Skriv in koden "SOMMAR2010" och ta del av Nellys största rea någonsin.
Nu ska jag allafall in och leta.


jag såg en film, från mitt 90-tal.

Eftersom det jävla ljudklippet inte vill fungera så löste jag problemet på annat sätt.
Haha, så nu får ni både lyssna, se och njuta:



youtube kan man alltid litapå.



// Veronica

spelade in en liten halvcover.

 Här kommer ett litet ljudklipp som jag spelade in här på kvällskvisten.
Ganska så sent på kvällen, så ljudet är rätt lågt eftersom resten av huset ligger och sover.
Och jag är jag fortfarande lite hes i halsen, men jag var så sugen :)
Här kommer den:







// Veronica


När inget är sig likt, fast allt är likadant

jag tycker att jag ganska sällan kan relatera kent till mina relationer och till mitt kärleksliv,
och det har jag alltid tyckt är bra,
för då behöver man inte lämna låtarna bakom sig för att slippa känna känslan.
för när det gäller kärlekskänslor så har jag alltid vänt mig till i huvudsak håkan och lasse.
kent har ett annat sätt att beröra mig i ämnen som rör ensamhet, förvirring, personlighet och uppväxt,
men den här gången har de faktiskt lyckats skriva en låt
som rör mig direkt rakt i den delen av hjärtat där männen finns.
Låten heter Passagerare, det är en fantastisk duett 
och just nu minner den väldigt mycket om en ganska färsk händelse, ett samtal:


"Har du den där känslan?"
"Vilken menar du?"
"Jag menar den där känslan"
"av att någonting"
"avgörande hände när jag var ouppmärksam"
"att någonting försvann"

"Säg att du förstår mig"
"Nej, vad menar du?"
"Jag vill att du förstår mig"
"Så vad menar du?"
"Du gör det mycket svårare än det egentligen än"
"Vad är min tystnad värd?"





//veronica

jag frågar dig när: just nu

bärbar dator i solen, med kents nya skiva och ett glas likör.
yumyum!

så ni vet att jag lever



// veronica

kent och turkiet

57 dagar kvar tills jag och Olga drar iväg till Turkiet. Uuuuuunderbart!
Aaaall inclusive!

och så är det typ 6 dagar kvar till kent.
jag är lite nervös för det.
jävla jocke.

men det ska väl gå bra.
Nya skivan är helt underbar.
Jag tycker ni ska skaffa den!
Det kan ni göra på cdon, så jag slänger in en länk:




och skriver ni in rabattkod "KENT2010" så¨får ni hem den fraktfritt.
tveka inte kära vänner!

//veronica

Nelly mode

Någon som gillar mode och Nelly?
Isåfall så får ni kika i min blogg på måndagmorgon, så ska ni få en liten överraskning :)

// veronica

varje gång du möter min blick blir min värld en aning större


Allt jag behöver har jag i dig <3



Jag vill bara ha dina hjärtslag lite närmare mina
och mitt huvud mot din bröstkorg.
Fan, det är bara så himla fint.

Jag har gåshud och vill aldrig gå och lägga mig.

// veronica


nu är allt sagt och gjort och jag kommer inte få tillbaka dig.

Hejhej.
Igår var jag på måndagsklubben, Harrys med Ida, Tessan och deras kompisar.
Riiiktigt kul!
Hann till och med beta av 2 ragg.
Väl inne träffade jag även på Lisa och Lovisa, som är rätt snälla. haha
Partyt höll på till sista och väldigt mysiga hångellåten vid 03.20
Sen hittade Lisa mig vid utgången och vi gick till Sibylla för att käka kvällsmat.

Som vanligt så ska väl ingenting avslutas helt perfekt och man slutar på ett toagolv med tårar i ögonen.
Dock inte pågrund av alkohol och illamående denna gång.
Men i största allmänhet så var det än väldigt bra kväll.

Har två bilder från kvällen och de visar ungefär hur nykter jag var:



haha, bästa pirren ;)

"
Jag grät och vi kysstes
fast jag borde ha bett dig att gå
och jag ska aldrig mer säga sanningen
till nån som saknar förmåga att förstå

Det är ljust snart, jag vet
men än så känns det kallt
och gissa vad du glömde
den hänger runt min hals
jag önskar att jag var en sån
som inte tänker alls

Vem lämnade vem
jag är inte över dig än

Som en bekant som hängt sig kvar
för att allting har gått bra
nu vill du vara vän med mig
men det vill inte jag
"

//Veronica

Jag måste hälsa till morsan i linköping. Kör förfan!

Igår hade jag min studentskiva här hemma i vilan.
Det var fint.
Fick besök av Wilmer, Olga och Martin dagen till ära.
Dessutom världens finaste armband av martin! tacktack.

Inte nog med det heller.
Mormor, Morfar, Ulla, Lasse, Brorsan, Syrran, Micke, Ida, Tessan och Lovisa kom också till oss.
Hade en grymt bra dag och på kvällen blev det bara bättre,
För då tog syskonen, micke, jag och kirunavännerna bussen in till brygget och tog lite alkohol.
Kvällen avslutades med en efterfest till 4 hemma hos brorsan, där vi alla sov.
Pusspusspuss på er.
Det var så jäääävla trevligt.
och jag har inte varit så glad på flera veckor.









//
 veronica


en plats i solen

Varje gång du möter min blick blir min värld en aning större.



Ge mig en ny drog som tar mig nånstans
Jag behöver en ny medicin och ett nytt land
När jag faller lycklig och fri var det falskt alarm, falsk marknadsföring
men även inbitna lögnare har sin charm

Jag kan höra musiken du gav mig i natt
Stå still, jag loopar samma tack
men det finns nåt där som bara måste bli sagt

Jag tänker på dig
Jag tänker på dig
Jag tänker på dig ibland



Hur känner du nu?
Känner du någonting?
Hur känner du nu?
Jag väntade mig ingenting

Och hundratusen ögon stirrar på oss, ingen ser
Och hundratusen röster skriker efter något mer

Snälla säg det igen,

Hur känner du nu?
Känner du någonting?
Hur känner du nu?
Jag väntade mig ingenting

Och hundratusen ögon stirrar på oss, ingen ser
Och hundratusen röster skriker efter något mer

Snälla säg det igen,


// Veronica


Läpparna du kallat dina. Det gör ont att veta, men lika ont att undra.

har aldrig känt så mycket som jag gjorde med dig.
jag klarar inte umeå, promenera i varv, smygröka i skogen,
höra bob dylan eller med johnny cash för det känns hårt.
jag som alltid varit svag för johnny.
jag har raderat allt vad bond heter från min dator för jag vill inte se resten själv.
så fort oh baby it's a wild world reklamen visas på tv vill jag bara trycka på mute 
för jag hör din röst i mitt huvud 
och lovisa får hämta tet när vi ska fika, för jag vill inte se på bakistet i hennes telåda.
 det är märkligt vad mycket vi gjorde så här i efterhand,
när man just i stunden tyckte att man mest gjorde ingenting.
jag borde inte bry mig, jag borde se framåt
men jag ligger fortfarande vaken om nätterna och önskar att du ångrar dig.
då hade jag tagit vilket tåg som helst och bara åkt.

"
Vad jag bryr mig om nu
är att du kommer nära mig
även om det är försent att älska dig
Vad jag bryr mig om nu
är att från samma säng
lyssna till samma regn

Vad jag bryr mig om nu
är att få ut dig ur skallen
är att aldrig ge hela hjärtat för kärlek igen
den tar slut från kyss till kyss
Vad jag bryr mig om nu
är att aldrig ge hjärtat rakt ut


Vad jag bryr mig om nu
är att du ligger vaken
i morgontimmen när regnet slår mot fönstret
och det låter som om det går på dig
Vad jag bryr mig om nu
är att du då ser det
hur smutsigt livet blivit

Och vad jag bryr mig om nu
är att se din blick så sårad
när alla löften klingar falskt
nästa gång du lovar någon allt
Vad jag bryr mig om nu
i dina armar om mig
även om jag vet att jag måste glömma dig


Vad jag bryr mig om är att se dig gråta
för jag har gråtit
och du ringde aldrig
Vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig

Vad jag bryr mig om är att se som i slow-motion
när du går sönder inuti
så som jag gjorde nyss
Vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaka till dig

Vad jag bryr mig om
är att höra dig andas
veta att du är nära
förlåt, nu slutar jag

Vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om inte kommer tillbaks till dig

säg nånting
säg nånting

Vad jag bryr mig är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig

Vad jag bryr mig är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig

Vad jag bryr mig är att du kallar på mig
"

I väntan på Juryn


det gick aldrig över, hjärtat blev aldrig helt.

kom just underfunn med att om två veckor kommer jag möta världens otäckaste man,
för hans smak sitter kvar på mina läppar och jag blir svag när jag hör hans röst.

jag hoppas att mina vänner kommer vara i närheten om det brister.
ojoj.

"jag ska skrika ut ditt namn, så alla vet att jag ska slåss i dina kvarter"

tid och all min energi slösar jag på nålar.

Jaha, så sitter man igen och försöker planera en liten kentturné då.
Det blir kanske inte så många, men vi får se.
Just nu sitter jag och kollar på hur jag ska göra med Kirunafestivalen.
Den är värst.
Jag vill på ett sätt upp och hälsa på t.ex. Iza, Christina och Maria.
Men o andra sidan så känns Kiruna så känsligt just nu.
Samtidigt har Kiruna varit mitt hem i 3 år och känslan av att kolla på
mitt underbara, alldeles för stora kent på samma torg där jag brukar handla min lunch kommer vara helt cp!
För cp för att ignorera.

Sen ska jag ha tid att gå körkortsintensivkurs någongång där också.
Och vänta in ett eventuellt jobb.
Så himla svårt när man inte har någon som helst aning om vad som väntar.

Jaja, jag är iallafall hemma igen och har tagit min student. Det är ju alltid nått.
På lördag har jag studentskiva. mysmys <3

// Veronica

Vi behöver ingenting, ah vi kan starta på noll

då var det över då.
ännu en gång.
ännu lite hårdare.
på ett sätt kanske det är någonting bra allt allt från mitt rymdliv tog slut så tvärt på en kväll.

sätta sig i bilen med krossat hjärta och börja om från 0.
åter igen.

jag kommer sakna alla människor som jag träffat uppe på den konstigaste skolan i den nordligaste staden i hela sverige.
varenda en har varit speciell, de allra flesta har varit otroligt stora personligheter som tagit så himla stor plats.
utan dem kommer det vara väldigt mycket tomrum i och runt mig.
Hassans skratt,
Wilmers spontana utrop och repliker,
Olgas upp och Olgas ner,
Viktorias ibland missanpassade men underbara kommentarer,
Less och alla dessa jävla post-its.
Oscar och hans akrobatik
Antons vrede när man inte hittar vitryssland på kartan, eller placerar fel kung på fel årtal.
Eriks alltid närvarande uppeppning,
Magnus med både hatten och skeden.
Jag kommer sakna hela borden med folk som man kanske inte aldig pratade med, men skrattade med.
Ja, till och med Anders dömmande blickar.

Listan går att fylla på, flera varv runt, men batteritiden på datorn håller på att ta slut.
Men låt oss aldrig glömma varandra.
RT3 och Martin. Ni är underbara.


Och du & jag håller andan och håller händer i språnget, det är inte så långt hem.

jag är så jävla nervös för imorgon!! shit alltså.
det kommer bli jobbigt

"En vind blåser skräp längs korridoren en sista gång
Och du & jag håller andan och håller händer i språnget
Det är inte så långt hem

Än fanns det tusentals tårar kvar
Och de var dina att ge vem som helst
Äntligen
De är de dyrbaraste smycken du har
Så be aldrig om ursäkt igen
Äntligen
Passerar vi deras gränser"


Hur ska jag gå hem när allt är såhär?

hemska dag.
du förstör verkligen allting, tack för det.

imorgon ska jag skriva prov som kommer gå dåligt.
imorgon ska jag köpa studentsaker och jag har inte tid.
imorgon ska jag flytta ut hela mitt rum.
och mitt i det ska man hinna umgås med sin klass som man skiljs ifrån efter 3 år tillsammans.

vissa stunder så känns det som att fredagen aldrig kommer komma,
vissa stunder så känns det som att den kommer alldeles för fort.
undrar hur det kommer kännas på lördag.

Nu ska jag lyssna på Camelas skiva som nyss släpptes och försöka somna.
om man blundar så känns det som att man står där och väntar, som man gjorde i februarimars.
om man ändå kunde spolat tillbaka tiden till då, med de kunskaper man har idag
och göra allting rätt istället.


de kan inte se, de kan inte höra; så tänk efter nu, vad vill du göra.

C
ida uhlin, wilmer käntää, lukas bjurström, amanda petersson, olga mörk,
viktoria johansson, mike thorén, mathilda hedin, anton nordqvist, lisa millberg,
erik lundmark, martin gustafsson, palle, johanna hennberg, för många,
de coola rt3orna, sara lestander, lasse lindh, therese stark, din mamma.

blickarna som du mig sände, tände nått varmt inom mig

4 dagar kvar och idag är det sexigt dansbandstema
eller ganska osexigt. :)
men det reder sig.

imorgon är det upp 08:30! tjoho skönt.'
då ska jag och olga upp och sola på badhuset.
efter det blir det lite förfest på skolan för P-temat,
för att gå till aulan och lyssna på religös föreläsning
och sen lite klassmöte och sånt kul.
På kvällen blir det nog förhoppningsvis och mest troligt fest, det är ju studentvecka.
Dock finns det bara alkohol för kanske 2 fester kvar.
Men ändå tror jag att det löser sig. Jag hoppas på det! :D
onsdag: färgfest,
torsdag: grill och brännboll med lärarna, allafall med maria winsa
fredag: då är det heeeeeeeeeeeeeejdå och student! :D
 sen jävlar vänner då kommer jag hem !!!!!



puss

för att du finns, för att du kan

tur att du finns och kan få mig på bättre humör <3




Din musik dansar i min hjärna

Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till

Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann

Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

Sen en tid tillbaka har jag varit tyst
Och försökt att känna efter hur det känns
Ja man gör som alla andra och försöker att bli van
Men jag har tröttnat på att vara likadan

Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag
Och försökt att vara nån till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är

Och jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver det blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

Sen en tid tillbaka har jag tänkt såhär
Och insett att jag måste börja om
Ja jag har kämpat för en plats som passar både här och där
Men snart ska jag hitta den jag är

Jag har ändrat i mitt rum, köpt nya kläder
Och samlat damm på min gitarr
Men i vad jag än tar på mig känner jag mig alltför kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort

Ja jag har ändrat i mitt rum, köpt nya möbler
Och samlat damm på min gitarr
För allting jag skriver det blir ändå för kort
Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort
Har jag förmågan att glömma bort


jag undrar vad som är svårast med att förlora någon,
om det är tanken på att aldrig känna värmen från dennes kropp igen,
aldrig känna lukten,
hållas hårt,
berätta allting som man tänker på att man vill säga,
eller kanske borde ha sagt.
att blunda och tänka att den är bredcid fast det egentligen är någon annan,
att tänka att det nog kommer ordna sig,
eller att drömma om att vara tillsammans,
att aldrig få ligga bredvid och kalla dig för min
?

dålig på vardag, dukitg på fest?

Jag tröttnar på männskor jag tröttnar fort
Men med dig är allting alltid nytt
och baby det är stort, det är rätt, det är viktigt
Därför ska jag vara riktigt ärlig


Jag är dålig på vardag och duktig på fest.
Usel på sånt som mänskor gör mest.
För dig vill jag lära mig vad som helst.
För dig vill jag bli hur vanlig som helst.



det är över nu, men jag kommer ihåg alla dagar med dig. de är över nu

idag ställde jag fram mina flyttkartonger och ska börja packa i dem.
imorgon är det balen.
på torsdag kommer jag vara borta.
på fredag kanske sista resan med klasskompisar.
på lördag sista helgenutgången i kiruna.
på måndag, tisdag, onsdag, torsdag är skolan slut.
på fredagen sen så kommer jag ta studenten, hoppa på ett flak och troligen aldrig komma tillbaka igen.
På lördag kommer jag nog aldrig se dig och många andra nånsin igen.

ibland är det mer otäckt än kul.

Så snurra du min värld

ja ni, vad gör man?
sömnen kommer inte.
illamåendet slutar inte.

och ändå är jag trött helahela tiden.
hoppas det blir bättre innan studenten, för annars blir det svårt att klara av den dagen.

I övermorgon är det iallafall dags för balen och idag var jag och olga nere på stan för att fixa med det sista.
så nu borde allting vara färdigt inför dagen.
Bara Jennifer och Linda som ska komma på onsdag och fixa hår+smink.
spännande...

Erik var iallfall duktig idag och köpte skor till balen och hämtade ut sin smoking och gördel!
Brabra!

ANTICATANKAR



  • Till bloggens startsida