29 Dec, 2010

I. Och himlen därtill


# Den vackraste av sagor

III. OCH UTAN ETT LJUD, MITT HJÄRTA I DIN HAND, HAR JAG TAPPAT BORT MITT SPRÅK.

Morgonstund, det är den bästa tid jag vet.
I takt med åldern förändrades dygnet, det kröp sig sakta uppåt småtimmarna.
Jag tar alltid med mig kaffet in till sovrummet, där hon fortfarande sover.
Det enda som hör mellan väggarna är hennes lugna mjuka andetag och klockans slag.
Varje sekund som ett himlavarv.
I dag är det 365 dagar sen jag fick röra hennes hud.
För den första gången.
Det första gången som hos stelnade i tystnaden över hur otroligt rätt allting var, just där.
För alltid.
“Du är det vackraste jag någonsin har sett. Allt annat är irrelevant.”
De första ord av kärlek som lämnade hennes läppar, för att fastna i mitt förfrysta hjärta.
Jag sa att “Om du lämnar mig så dör jag.”
Hon gav mig livet, och hon kan lika lätt ta det ifrån mig igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

ANTICATANKAR