Jag måste berätta om en dröm jag hade inatt, eller är mardröm ett mer passande ordval?
Jag tror nästan det.

I drömmen stod jag vid en scen, framför mig stod ett gäng korkade fjortisar.
De pratade om kent, om hur bra de var och började räkna upp de fåtal låtarna som de kunde med bandet.
Ungefär här började jag förstå att det faktiskt var en kentkonsert som jag skulle på.
Jag och Jånna började knuffa undan folk för att komma längst fram, vilket vi snart hade lyckats med.
Sen kollar jag åt sidan och ser Emma och Amanda längst ut på kanten.
De såg rätt glada ut, men jag fick panik för de måste ju stå i mitten vid oss.
Jag minns att det var väldigt viktigt för mig att vi skulle stå i en viss ordning,
som vi brukade så att kent skulle känna igen oss och se att vi var där för att se deras sista spelning.
Plötsligt ser jag hur en otroligt snygg (-93)Markus och svarthårig Sami, även han otroligt snygg i drömmen,
dyker upp vid scenkanten för att börja spela.
På något sätt lyckas jag allafall fördröja konserten och börjar springa runt för att leta upp Joakim,
så att han skulle kunna förklara för vakterna att Amanda och Emma måste stå i mitten.
När jag tagit mig över kravallstängslet kommer en vakt och stoppar mig och jag bara skriker och gråter att jag kommer dö om allt inte blir bra, och att det står massa människor som knappt vet vilka kent är längst fram, medan kent är hela mitt liv och de spelar för sista gången någonsin.

Usch, så hemskt.
Kommer inte kunna behärska mig när det blir sådär på riktigt.
Kommer sitta en vecka och köa och prata med alla i hela världen för att på en bekräftad plats längst fram.

Dagens repeat och musiktips:
Låten Ulysses med Franz Ferdinand.
Härlig rocklåt med synthinslag, säkerligen spelad på radio.
Kan tyvärr inte säga att verserna är så superkatchiga, men fy fan vilken härlig refräng: "La, lalalala Ulysses!"
Så himla bra betoning och uttal på versen, som allafall får mig att le.



Spotifylänk :  HÄR

Oj vad glömsk man kan vara ibland..
men nu kan ju allafall avslöja tre nyvunna kärlekar från igår:

1. Jet - Look What You've Done.

denna akustiska version var det enda jag hittade på youtube, orginalversionen finns här på Spotify 

2. Sanningsdan - Säkert! ft. Martin Hanberg
 Spotify!
Martin Hanberg, till vardags i Vapnet, Sibiria och Hospitalet, sjunger verkligen jättefint i denna låt.
Har tyvärr inte hittat någon låt med de 3 ovannämnda banden där han sjunger lika fint, än.
Men jag letar :)

Jag ska verkligen försöka återuppliva, jag ska..
men det kan komma att bli så tråkigt att jag väntar tills 1 September med det, för det är nämligen då jag kommer att ha ett normalt internet igen.

Fast ikväll har jag internet, så ikväll kan jag försöka uppdatera, speciellt på bloggen!

Nu ska jag försöka återskapa det inlägg som försvann:

Mycket har hunnits med sedan helgen(torsdag).
Först och främst var det ju Harry Potter filmen, som var oväntat roligt, så många långa stunder satt jag, Ida och Lovisa och skrattade i förvirring(mestadels).
Helheltsintrycket blev ändå lite sänkt på grund av onödiga ändringar i slutet, men så är det ju när bra böcker filmatiseras, man blir aldrig riktigt nöjd.
Filmen får väl 4 plus för ett bra försök allafall.
 På fredagen drog jag upp på taket för att tvätta det innan det är dags för målning.
Vid sex-tiden på kvällen kom moster och storebror på besök så vi hade grillning. Jättemysigt!
sen på lördag(morgonen) när jag vaknade hade mamma tagit med sig de två ovannämda till Kramfors för att möblera brorsans lägenhet.
Alltså blev det en lugn vilodag för mig, en såndär välkänd spindelharpan/nördsurfning/batmanfilm-dag ni vet.. hahaha.
Igår packade jag ihop en väska till mormor, för det är något som alla behöver ibland, lite mormorsomhändertagning.
Vi myste vid tv:n med nötter och dricka.

Och nu är jag hemma en stund för att ladda mobilen och skriva detta, sen är det tillbaka till mormor igen.

Tjiao

Skrev just världens längsta mobilBlogginlägg men internetet dog och nu orkar jag inte börja om. Kul liv.

Sitter, ännu en gång hos Lovisa och väntar. Denna gången på ingen mindre än: Harry Potter och halvblodsprinsen!
Tjoho!
Det kommer förhoppningsvis bli så bra, för jag har hört det ryktats om att det kommer vara lugnare tempo i den här filmen än i de föregående.
Alltså kanske mer som film nummer ett i serien. Gött!


hörs

Hejhej.
Har nu varit hemma från Hultsfred i två dagar, fortfarande sliten, så jag kommer inte orka lägga upp bilder än.
Dessutom ska jag vänta tills jag fått lite bilder från Lovisa och Lisa med, för jag vet att de ha en hel del fina kort.

Hursomhelst så kan vi väl sammanfatta lite fort:

Festivalens bästa:  Lars Winnerbäck rockkonserten och Markus Krunegård
Festivalens största besvikelse: missade Lars Winnerbäcks akustiska spelning för en dålig regina-spelning och missade Thåström. Även basen på Hawaii
Festivalens Aha-upplevelse: The Killers faktiskt. 1. Brandon Flowers kropp:) 2. Jävligt bra spelning!
Festivalens snygging: 26 åringen som såg ut som Charlie från 2½ men mums och John ME!
Festivalens låt: tyvärr "Alla Gillar Brudar"
Festivalens camp: Katt åt Camp, såklart!
Festivalens citat: "Det finns tre män jag vill ligga med där inne och jag har inget backstagekort."  "man smuttar inte på hultsfred" "jag ler när jag slår folk"
Festivalens självironi: "Katt åt kent, blev deprimerad"

.. jag hade inget liggunderlag
men för allas bästa så lägger vi väl upp en bild på jånnas två favoriter från festivalen:

alltså jag och jockedrinken

Nu sitter jag här i mitt rum brevid den enorma bagen, med bara sju skivor att bränna och sju timmar kvar till avfärd.
Avfärd var?
Hultsfred såklart.
Det kommer bli underbart! Hoppas jag.
Jag ska sitta med Highschool swimingpool, Jånna, Emma, Amanda, Stina, Linnea, Julia, Sofia och hembrända skivor som kommer få mig att le..
även om bara jag kommer förstå.
Varje liten skiva bär med sig ett minne, ett skratt, en sorg.
Allt som jag förstår, undrar om någon annan kommer märka det. Märka alla timmar jag lagt ner på att få varje skiva perfekt.

Imorgon ska jag se Franz Ferdinand va? Det var ett av mina favoritband förr.
Minner om guitarhero i det gamla vardagsrummet, på projektor såklar, med dig och dig och dig och dig som jag knappt längre ser.

Imorgon är jag på festival med Ida och Lisa <3
Som varje sommar sen vi lärde känna varandra, och sålänge vi känner vandra?

Imorgon kommer Lovisa med för första gången och vi4 blir återförenade.
Det finns det många skivor som kan förklara. Speciellt de 2 tramsskivorna<3

Imorgon börjar livet igen, livet som legat på hyllan sen förra sommaren, med undantag från februari och aprils 2 glädjedagar.

Vi hörs på söndag, mobilblogg är inte min vän.

Har under en tid befarat att jag börjat tappa min kentidioti, vilket skulle vara väldigt tråkigt eftersom kent hör ihop med mig,
och det inte skulle vara så mycket kvar av mig utan det kentiga.
En av faktorerna som bidragit till mitt tvivel har varit Jocke Berg.
Jag har på senare tiden varit så irriterad på honom, tyckt att han är omogen och tjurig.
Helt enkelt varit jätteirriterad över hans humör och behandling av sina fans.
Säger han någonsin: "Tack vad snällt"?
Inte så ofta i alla fall.
 Sen mitt i den irritationen, mitt i hoppa-över-kent-på-musikspelarna-för-att-det-är-tråkigt-och-tjatigt-perioden så kommer Verkligen och praktiskt taget blåser mig av målarstegen som jag just då sitter på.
 Helt magisk känsla och jag började nästan gråta.
Vadfan?
Sen kommer Sundance Kid direkt efteråt, fina underbara Sundance Kid..
och jag kan inte låta bli att tänka att: Nej, det här kommer aldrig släppa. Jag vill inte det, det får inte släppa.
Och så tänker jag hur underbart det är med kent, hur mycket jag längtar efter turnén, människorna och gemenskapen i den lite för långa kön.
Jag tänker inte missa en enda konsert nästa gång, för det finns nog inget värt att missa den där kön, konserterna.

Ojojoj, det blev visst inga bilder igår.. Oups..
Lite upptagen för tillfället med Hultsfredsplanering och dylikt.
 Just nu sitter jag hos Lovisa med färg i håret, hon duschar och vi ska iväg på teater i Vadstena om 20 minuter..
Här är vi tidsoptimister, javisst.
Igår hörde jag nog Johan Palms trummor från Motalafestivalen.. jag bor 1,5 km utanför stan.
Det är festival. Bra jobbat Motala. ett +  men så många minus för bandbokningarna med.

Dagens fundering rör denna mytomspunna mannen:
The Hoff

David Hasselhoff var nämligen på tv här om dagen och då undrade jag och mina kamrater gemensamt varför han blivit en sexsymbol.
Någon som vet? Någon som kan förklara?
Jag menar, han är ju inte jättevälbyggd, han har inte direkt ett sexigt utseende, snarare lite tvättbjörnssöt.
!
Väntar på att svaren ska trilla in nu.
KRAM

Nu är jag hemma från 3x18 årsfesterna i Lisas stuga.
Det har varit jättetrevligt..
Bilder kommer sen för nu ska jag konvertera musik och boka teaterbiljetter till en shakespearepjäs som jag och Lovisa ska på imorgon.

Längtar till Hultsfred
Längtar till Lars, Lars, Lars
Längtar till Markus Krunegård.
Det kommer bli så jävla bra.

Tänkte informera om att jag drar ut till en stuga i skogen nu ett par dagar (till fredag)..
och eftersom jag fortfarande inte greppat det här med mobilbloggningen så kommer jag alltså vara frånvarande den tiden.

Har varit kass på att uppdatera de senaste dagarna, p.g.a. stress, husmålning, bilkörning, vänträffning..
Men det kommer nog ordna upp sig så småning om.. till helgen kanske.


Puss & Kram.. sitt inte uppe för länge