Men sommarn dör och min rastlöshet är min.

Alltså usch, jag saknar redan alla där uppe i Kiruna..
Man blir helt skadad av att vara så nära inpå varandra hela tiden.
Man är så van vid att bara kunna plocka upp telefonen och skicka ett sms
och sen vandra hem till någon eller hitta på något.
Då blir det en himla skillnad att komma hem och sätta sig i ett hus på landet, om så bara en dag eller en månad.
Det känns redan som det senare nämnda fast det i själva verket är det första.
Jag hade bestämt mig för att verkligen njuta ända ut i tårna av sommaren,
men jag undrar nu om det inte bara kommer klia, klia i hela kroppen av rastlöshet.
Rastlöset är något som jag inte kan med, min akilleshäl tror jag.
Gick igenom sommarplanerna med mamma idag nämligen och upptäckte att jag ska till Hultsfred i sommar,
det visste jag ju visserligen sen innan, men det var det.
Sen var det ingenting mer.
Hur ska jag överleva det?
Jag kommer ju klia sönder.

Kommentarer
Postat av: jonna

kom och hälsa på mig! eller så kommer jag och hälsar på dig, det vill jag iaf

2009-06-10 @ 00:47:15
URL: http://modernatankar.blogg.se/
Postat av: Kim

Det där förstår jag precis! Jag är så orolig för hur det blir efter studenten, jag kommer få panik. Det är svårt att bli av med det människoberoendet man får av att gå på rymdgymansiet...

2009-06-10 @ 09:46:57
URL: http://ettusenetthundra.blogg.se/
Postat av: Corraan

Skara dåå? :) TJOHO!

2009-06-10 @ 17:04:19
URL: http://inorrlandslivet.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

ANTICATANKAR