så kallt som om varenda liten känsla hade blåst bort och ut någonstans på stan.
så hårt att se hur fort det har gått.
så fort kommer det aldrig gå för mig.
och om jag någonsin känt mig förvirrat, trött, korkad och dum,
då är det ingenting om man jämför med nu.
för nu så kan jag verkligen inte förstå
ingenting.

vart tog allt vägen?


kärlek är ett brev skickat 1000 gånger - håkan hellström.
om någon kan beskriva ångest som han?