11 Jan, 2011 #1

# JAG VET VART DU TAR VÄGEN NÄR DU ÄR ENSAM I DIN SÄNG OCH VI ÅTERVÄNDER OM OCH OM IGEN.

Jag stirrar in i de där trötta ögonen som visar sig i spegeln
och försöker förstå vad det är som ligger begravt där under.
Vad det är som orar, som aldrig någonsin tillåter lugn.
Vad det är för svart hål som gnager i bröstkorgen.
Jag skulle ju vara lycklig här. Det var ju här jag ville vara.
Ändå ligger den där tomheten kvar och tär inuti.
Det kommer om natten, varje natt.
Drömmar om svarfärgade hår som döljer elaka ögon.
Ögon som är ute efter att skada mig, kasta mig i marken och fånga mig för alltid.
Jag hör läppar som uttalar orden: "Ingen återvändo", strax innan ett hånfullt leende.
Drömmar som kommer efter timmar av sömnlöshet.
Jag börjar sakta känna rädsla för min egen säng.
Jag börjar sakta önska evig morgon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

ANTICATANKAR